Jessica Polfjärd
Member of the European Parliament · PPE · SE
“Ryssland fiskar i dag inte på ett hållbart sätt, och den ryska skuggflottan fortsätter att utsätta oss och Östersjön för risker. Det här behöver framtidens havs- och fiskepolitik räkna med. Vi måste sätta stopp för att haven fyller den ryska krigskassan. Vår säkerhet och våra hav är förenade.”
“Fru talman! Herr kommissionär! Jag vill börja med att tacka kommissionen för utvärderingen. En hållbar och konkurrenskraftig fiskesektor är avgörande för Sveriges och Europas beredskap och för vår livsmedelssäkerhet. Varje hav är unikt. Det är inte något som ett enskilt land kan hantera på egen hand.”
“Rusija gaudo, žvejoja, o Lietuva negali žvejoti tų žuvų. Kaip vertinate šitokį, sakyčiau, gana kvailą sprendimą? 4-0100-0000 Jessica Polfjärd (PPE), svar ("blått kort"). – Tack för frågan. Ja, jag tror att vi är ense om just det här.”
“Företag runt om i Europa har gjort enorma investeringar i grönt stål och i ren industri. De har satsat på att kostnaden för utsläpp ska gå ner och att vi ska fortsätta att kunna ha en konkurrenskraftig industri i Europa. Om vi nu drar undan mattan så riskerar vi att slå ut Europas modiga föregångare.”
“Fru talman! Kommissionär Hansen. Återigen står våra bönder inför stora utmaningar. Omvärldsläget med konflikten i Mellanöstern har lett till ett allvarligt läge med skenande kostnader för både gödsel och diesel. Det hotar vår livsmedelsförsörjning, vår livsmedelssäkerhet och våra lantbrukares framtid och den europeiska konkurrenskraften.”
“Vi måste se till att skapa incitament för att minska EU:s importberoende av gödsel, och i stället bli mer självförsörjande och kunna producera mer inom den europeiska marknaden. I dag saknas det fungerande alternativ för gödsel och för stora delar av jordbruket är inte det här varken hållbart eller långsiktigt.”
The complete record
Every one of 21 lines we hold for Jessica Polfjärd, in date order, each linked to its source. Free to read, in full, without an account.
“Rusija gaudo, žvejoja, o Lietuva negali žvejoti tų žuvų. Kaip vertinate šitokį, sakyčiau, gana kvailą sprendimą? 4-0100-0000 Jessica Polfjärd (PPE), svar ("blått kort"). – Tack för frågan. Ja, jag tror att vi är ense om just det här. Det var just det jag också påpekade i mitt tal, det vill säga att länderna runt Östersjön måste se till vad vi behöver göra, och det kan inte utnyttjas av till exempel Ryssland. Därför måste vi fortsätta vidta sanktioner och se till att vi inte göder den ryska krigskassan utifrån vad Östersjön kan erbjuda i form av transport och fiske. 4-0101-0000”
“Ryssland fiskar i dag inte på ett hållbart sätt, och den ryska skuggflottan fortsätter att utsätta oss och Östersjön för risker. Det här behöver framtidens havs- och fiskepolitik räkna med. Vi måste sätta stopp för att haven fyller den ryska krigskassan. Vår säkerhet och våra hav är förenade. Ett livskraftigt och säkert Östersjön är en förutsättning för ett säkert Europa. (Talaren godtog en fråga ("blått kort").) 4-0099-0000 Petras Gražulis (ESN), pakėlus mėlynąją kortelę pateiktas klausimas. – Gerbiama pranešėja, Lietuva ribojasi su Baltijos jūra ir su Kuršių mariomis, kartu su Rusija. Ar jums neatrodo keista, kad, remiantis Europos Sąjungos reikalavimais, Lietuva uždraudė pramoninę žvejybą, o šalia Rusija tos žvejybos neuždraudė? Aš, būdamas Parlamento narys, negalėjau remti tokio kvailo įstatymo, nes žuvys iš Lietuvos patenka į Rusiją.”
“Fru talman! Herr kommissionär! Jag vill börja med att tacka kommissionen för utvärderingen. En hållbar och konkurrenskraftig fiskesektor är avgörande för Sveriges och Europas beredskap och för vår livsmedelssäkerhet. Varje hav är unikt. Det är inte något som ett enskilt land kan hantera på egen hand. Haven tillhör oss alla och därför krävs samarbete för att förvalta dem. Här spelar EU en viktig roll, men även länder utanför EU påverkar våra hav. När vi utvecklar framtidens fiskepolitik behöver vi också se konsekvenserna av andra länders agerande. Det innebär bland annat att vi måste arbeta aktivt med regionala fiskeorganisationer, men också att vi måste vara beredda att använda hårdare verktyg mot länder som inte respekterar internationella regler. I Östersjön gäller det särskilt Ryssland.”
“Företag runt om i Europa har gjort enorma investeringar i grönt stål och i ren industri. De har satsat på att kostnaden för utsläpp ska gå ner och att vi ska fortsätta att kunna ha en konkurrenskraftig industri i Europa. Om vi nu drar undan mattan så riskerar vi att slå ut Europas modiga föregångare. Just de företag som bevisar att omställningen faktiskt är möjlig. Om inte ens de modigaste entreprenörerna längre ser en affärsidé? Vilken signal sänder det till alla de som ännu inte vågat satsa? Vi måste ha vår trovärdighet kvar. Det står på spel. Vi måste få ner utsläppen och upp tillväxten. Och för att lösa den ekvationen måste vi hålla kursen och behålla utsläppshandelssystemet. 3-0210-0000”
“Vi måste se till att skapa incitament för att minska EU:s importberoende av gödsel, och i stället bli mer självförsörjande och kunna producera mer inom den europeiska marknaden. I dag saknas det fungerande alternativ för gödsel och för stora delar av jordbruket är inte det här varken hållbart eller långsiktigt. Därför att man har inga andra alternativ. Många jordbrukare frågar sig i dag om det är värt att fortsätta. Vi måste ifrån det här huset se till att det finns hopp för europeiska och svenska jordbrukare att fortsätta att odla mat. 2-0260-0000”
“Fru talman! Kommissionär Hansen. Återigen står våra bönder inför stora utmaningar. Omvärldsläget med konflikten i Mellanöstern har lett till ett allvarligt läge med skenande kostnader för både gödsel och diesel. Det hotar vår livsmedelsförsörjning, vår livsmedelssäkerhet och våra lantbrukares framtid och den europeiska konkurrenskraften. Den situation vi befinner oss nu, den är allvarlig och riskerar också att få långtgående konsekvenser om vi inte agerar nu. Kortsiktigt behövs stöd som säkerställer att våra lantbrukare kan fortsätta att producera mat utan att straffas och själva bära den ekonomiska bördan. Det är bra med en action plan, men vi behöver också långsiktighet.”
“Jag är övertygad om att nästa gång vi debatterar det här ämnet så kommer vi att se brist på något annat läkemedel. Just nu i Sverige så ser vi en brist på hormonläkemedel till kvinnor i övergångsåldern. Hormonplåster är slut och många tusentals kvinnor lider och kan inte hitta rätt mediciner. Det betyder att vi måste stärka Europas produktionsförmåga, bland annat genom att ge tydliga regelverk och snabbare tillståndsprocesser. Det krävs att vi utnyttjar hela EU:s inre marknad och för det behöver vi jobba tillsammans för ett hälsosammare och säkrare Europa. 1-0180-0000”
“Herr talman! Kommissionär Zaharieva! I oroliga tider behöver vi hålla ihop. Det gäller för alla olika områden, så även för sjukvård och läkemedel. När omvärldsläget blir alltmer instabilt behöver vi i Europa stå tillsammans för att Europas invånare ska få tillgång till den vård och de mediciner som behövs. Europa är världsledande på forskning. Våra universitet, forskningsinstitut och läkemedelsbolag driver både utveckling och forskning. Men den forskningen behöver också omsättas i praktiken. Därför måste företag få rätt förutsättningar och rätt incitament för att utveckla framtidens läkemedel och göra så i Europa. Vi måste stärka produktionen. När vi diskuterade det här förra gången så var det en brist på läkemedel för barn med diabetes, till exempel.”
“Viktigast av allt är att vi arbetar tillsammans och då gäller det alla länder kring Östersjön. Alla Östersjöländer behöver agera, och vi behöver särskilt pressa Ryssland som inte samarbetar med oss andra. För att framtida generationer förtjänar ett friskt hav. Vi har sagt det förut. Det förtjänas att säga igen. Men Östersjön kan inte vänta. 1-0150-0000”
“Herr talman! Herr kommissionär Kadis! Östersjön är vårt gemensamma arv, ett hav som generationerna före oss lämnade efter sig och ett hav som vi kommer att lämna över till nästkommande generationer. Med det följer ett ansvar att ta hand om och bevara det gemensamma arvet. Situationen i Östersjön är akut och vi har hört flera vittna om Östersjöns status. Det har vi varit medvetna om länge. Därför krävs det skarpa åtgärder. Lägre fiskekvoter i linje med den vetenskapliga rådgivningen. Nej till skadlig bottentrålning och bättre miljöskydd för att bekämpa föroreningar. Ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till skarven och andra rovdjurs påverkan på fiskebestånden. Det här är några delar av det som behövs och som återfinns också i betänkandet. Och för det vill jag tacka Isabella Lövin och det förhandlande teamet.”
“Det betyder att vi inte bara kan fokusera på prevention utan också måste se till behandling. Obesitas är en samhällsutmaning i hela Europa. Det kräver att vi arbetar tillsammans för att förebygga och motverka och att vi också drar lärdom av varandras erfarenheter. Tillsammans kan vi bygga ett hälsosammare Europa. 4-0052-0000”
“Fru talman! I dag har en majoritet av Europas befolkning övervikt och nästan en femtedel har obesitas. Trenden går dessutom åt fel håll. Vi ser att det sker en oroväckande uppgång av både övervikt och obesitas bland barn. Obesitas är kopplat till flera olika hälsorisker, inte minst psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar. För att stärka folkhälsan i Europa är det därför av högsta vikt att även motverka övervikt och obesitas. Särskilt viktigt är det att bryta trenden bland barn och unga. Det behövs insatser på flera plan, och obesitas måste motverkas från första början. Det handlar om hälsosam kost, god nutrition och fysisk aktivitet redan i låg ålder. I skolan men även på fritiden. Men det krävs också att vi ändrar vårt synsätt. Obesitas är inte bara ett resultat av dåliga livsstilsfaktorer, utan det är också en sjukdom.”
“Samtidigt gör vi stora framsteg i kampen mot cancer, både inom ramen för Europas plan mot cancer och genom initiativ på nationell nivå. I Sverige tog vi fram en nationell cancerstrategi år 2009, och vårt fokuserade arbete har lett till att dödligheten i cancer i dag är bland EU:s lägsta. Vi kan stärka våra förutsättningar för forskning och utveckling i Europa. Vi behöver dela våra goda exempel för att bota cancer, för alla dem som har kämpat och dem som kämpar. 1-0167-0000”
“Herr talman! Tidigt på morgonen den 24 januari i år somnade vår granne och vän in. Han hade förlorat kampen mot cancern. Han var en älskad make, pappa, svärfar, morfar och farfar. Han var mina barns extramorfar och mentor, och han var min mans bästa vän. Han var en källa till kunskap, han var noggrann och klok, och han var festens mittpunkt. För er är han en siffra i statistiken. För oss var han Gunnar. Jag vet att alla ni som sitter här också kan klä siffror i namn. Ingen går fri från en sjukdom som fortfarande inte har någon bot, även om vi gör framsteg varje dag. Varje dag upptäcks 7 500 nya cancerfall i EU. Bara i Sverige får 75 000 cancerbesked varje år. Cancer är en folksjukdom som berör oss alla och är i dag Europas näst vanligaste dödsorsak.”
“Med ökad läkemedelsproduktion blir Europa en både säkrare och tryggare plats att leva på. I en alltmer osäker omvärld behöver vi ett starkare Europa och en säker tillgång till läkemedel. 1-0116-0000”
“Den måste främja innovation, ta vara på den potential som finns i den nya tekniken, och vi måste också se till att vi kan använda oss av den nya teknik som AI till exempel kan generera, och som utvecklas här i Europa. Den måste också stå på en tydlig vetenskaplig grund, baserad på effektivitet och med respekt för individers val och med respekt för nationella kompetenser. Hjärt- och kärlsjukdomar är en av våra största hälsoutmaningar. Europas invånare förtjänar inget mindre än att vi har en gedigen, genomarbetad och effektiv plan för att bekämpa den. Tillsammans kan vi göra Europa starkare och friskare. 2-0388-0000”
“Fru talman! Kommissionsledamot Jørgensen! Varje år i oktober uppmärksammar vi bröstcancer – den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Alltför många har antingen själva drabbats eller har någon i sin närhet som har gjort det. Men tack vare ett fokuserat arbete har vi gjort stora framsteg i kampen mot cancer. I Sverige överlever i dag nio av tio sin diagnos, men så ser det inte ut i hela Europa. Det finns fortfarande stora skillnader både vad det gäller förekomst och dödlighet inom Europa. Det finns ett direkt samband mellan de länder som satsar på screening och prevention och minskad dödlighet. Därför måste Europas länder satsa på att förebygga, upptäcka och bekämpa bröstcancer, så att alla kvinnor i Europa får en jämlik vård och chanser till överlevnad. 4-0112-0000”
“Ni har inte lagt ett enda förslag. Ni har inte ens orkat lyfta ett enda finger för att hjälpa till att rädda veteranbilarna. Men imorgon har Sverigedemokraterna möjligheten att rösta för att bevara en viktig del av svensk kultur, och jag tycker att ni ska ta den. 1-0131-0000”
“Herr talman! Herr kommissionär Kadis. Fru kommissionär Roswall. Östersjön är i dag ett av världens mest förorenade hav och situationen är allvarlig. Vi ser hur både fiskbestånden och fiskenäringen hotas. På bara några år har småskaliga fiskare tvingats lägga ner sina verksamheter, av den enkla anledningen att det inte längre finns någon fisk i havet. Det här får stora konsekvenser för kustnära samhällen, det marina ekosystemet och den biologiska mångfalden. En samlad insats genom havspakten är helt avgörande för Östersjöns överlevnad. Därför är det viktigt att pakten också prioriterar Östersjön. För vi behöver ett helhetsgrepp för att återuppbygga fiskbestånden, förbättra vattenmiljön och säkra möjligheten till fiske för kommande generationer. För dagens insatser är morgondagens fångst. 3-0257-0000”
“Genom att investera i forskning, främja innovation och förbättra regelverken kan vi skapa tillväxt och samtidigt förbereda oss på framtidens utmaningar och kriser. Lyckas vi säkerställa en konkurrenskraftig läkemedelsindustri kan Sverige och EU inte bara möta den hårdare konkurrensen, utan också framtida kriser. Vi vet av lärdomar från pandemin att det är när vi jobbar tillsammans som vi också kan stå starka och klara utmaningar framöver. 3-0296-0000”
“Fru talman! Det är en efterlängtad debatt som vi håller i dag. Hur ska EU kunna stärka sin konkurrenskraft? Hur ska vi stå oss bättre i den globala konkurrensen? Fler sektorer behöver innovation och en aktiv industripolitik. Jag tänkte fokusera på en del som finns med i konkurrenskraftskompassen, och det är den om läkemedelssektorn, som är en viktig del av konkurrenskraften. Vi ser att kommissionen kommer att presentera nya förslag för bioteknik som ska möjliggöra användningen av nya tekniker. Men om Sverige och EU ska klara av konkurrensen och bibehålla en position i framkant behöver vi göra mer. Den nya läkemedelslagstiftningen behöver komma på plats för att minska byråkratin och frigöra mer resurser till både forskning och innovation.”