Lars Moquist
NYD · Sweden
“Vi har ju inte råd. Vi har inga pengar. Hela samhällsbygget går ju på lån. Mina barnbarn har väl också rätt till ett uns av den välfärd jag själv har? Men håller vi på så här finns det ingen välfärd att ge till mina barnbarn. Alla säger i dag att det inte går att dra ned. Men det är klart att det går.”
“I Sunt Förnuft, som också är ett av Ny demokratis slagord, har en journalist på tidningen Ölandsbladet noterat att uppfinningsrikedomen hos enskilda, organisationer och föreningar är enorm när det gäller att mjölka pengar ur ett bidragssystem som inte längre låter sig kontrolleras.”
“Föreningen är inte heller främmande för ALU-hjälp när den gamla ladan skall renoveras. Det finns spännande användningsområden för en renoverad lada: boxningslokaler, husvagnsuthyrning eller hönshus. Herr talman! Detta är ju befängt. Vad vill jag nu ha sagt med mina exempel?”
“Borde inte detta initiativ motivera fri hyra, så vore det väl underligt. I en kulturförening i Kalmar finns en person anställd. Nu har inte föreningen längre råd att behålla den anställde utan varslar denne om avsked. I stället satsar styrelsen på personal som har lönebidrag.”
“Alla går bara och tänker på sig själva eller sitt särintresse. Men ingen tycks ha några barn eller barnbarn. Men för mig som har två barn -- Åsa och Pia -- och fyra barnbarn -- Simon, Hanna, Tobias och Emma -- är det bedrövligt att vi ägnar dem så litet omsorg och omtanke inför framtiden.”
“Det är dessa omständigheter som avgör ekonomins förmåga att på längre sikt bära den stora statsupplåningen. Risken för att en stor del av underskottet kommer att ligga kvar även om ekonomin börjar växa är mycket påtaglig. Den offentliga balansräkningen har både en skuldsida och en tillgångssida. Skulderna har de senaste åren exploderat.”